La France

I morgon åker jag till Frankrike!! :D Det ska bli jätte spännande! En lång tågresa blir det men jag har förberett med matsäck, mp3, bok, sudoku mm. så det ska nog gå bra!

Vi har planerat lite jag och Mirjam. Vi ska bl.a. besöka ett slott, en djurpark, ha picknick, kanske cykla, gå på salsa klubb och såklart flumma! :D Ni får alla detaljer när jag är tillbaka.

Ha det så bra så länge!

Vad är klockan?

Vad är klockan hos er just nu? Ja inte lika mycket som igår vid den här tiden i alla fall! :D Haha. Nu har vi kommit till den dagen då klockorna ska skruvas fram och vi förlorar en hel timme. Det är lite knepigt att komma ihåg när man ska skruva fram eller tillbaka klockan, oroa er inte här kommer en minnesregel: På sommaren tar man FRAM utemöblerna och på vintern ställer man TILLBAKA dem in i förrådet. Observera att jag inte kommit på det själv.

På torsdag åker jag till Frankrike till Mirjam! :D Jag åker den 1:a april och åker hem den 7:e. Det ska bli väldans kul! Och vad berest jag har blivit under min tid i Nottingham. Hahaha. Nu är jag världsvan! 
Ses snart Mirjam!! :D

Nej, nu måste jag hoppa in i duschen. Ha en bra söndag!

Lite bilder

Här ger jag er lite bilder att titta på:







Roberts 18-års dag i London




SLUTAAA! Hahahahaha

Vem tar en på allvar om man skriker SLUTA och sedan skrattar hysteriskt?! Precis. Ingen! Och varför skrattar man hysteriskt när man verkligen menar sluta?

Att bli kittlad är bland det obehagligaste som finns, eller hur?! Och nu menar jag tok-kittlad. Så hur kommer det sig att man kan skratta tills man nästan kissar på sig om någon kittlar en? Mer logiskt borde väl vara att man börjar gråta? Om man tänker på instinkter, och allt det där inbyggda som kommer med redan från födseln, så ser jag ingen som helst logik eller vettigt samband mellan kittel och skratt. Känselcellerna som registrerar värme, beröring, tryck osv. signalerar till hjärnan att en fara lurar under vänster handflata då vi av misstag lägger handen på spisplattan. Hjärnan skickar i sin tur impulser till musklerna i armen och handen så att vi fort som tusan drar bort den från plattan. I det läget besparade känselcellerna oss en resa till akuten (och fingeravtrycken välbehållna). När vi blir kittlade däremot hamnar vi hjälplöst sprattlande på golvet och skrattar hejdlöst. Känselcellerna kanske blir förvirrade av den kvicka förändringen och förflyttningen av beröring och tryck. Så vetenskapligt det blev nu då. Det känns som labbrapportskrivandet på gymnasiet...

Snille spekulerar!
  
Det är verkligen ett mysterium... Hela människokroppen är ett mysterium. Intressant! När jag har ett ordentligt svar på det här med kittel och skratt så återkommer jag...

Snuttipluttisar!!


Jag har SiggeTindraAbstinens! Det blir nästan värre när jag tar fram bilder och tittar på. Konstiga högfrekventa ljud smyger sig ut och jag måste hoppa lite. Jag gör det ogärna när familjen är hemma...
Jag är normal, jag är normal, jag är normal, jag är normal, jag är normal... Äh! Vem försöker jag lura? :P

Hur som helst, normal eller inte, jag längtar ihjäl mig efter mina älsklingspluttisnuttis-katter!! Det är verkligen det värsta med att vara här i England. Familj och vänner kan man ändå prata med via msn, facebook, skype, brev osv. osv. Men katterna, de små gulliga pluttiga gosiga otekniska katterna känns så långt borta. De vet inte ens vart jag är. De kanske har glömt mig! Gaaaaaah! Snart, snart är jag hemma igen!!

Natt-opera, näsblod och picknick

Ja det finns en massa saker att säga och berätta om förra helgen i London. Så för att göra en lång historia kort (försöka iaf):

Jag kom till London ganska sent på fredagskvällen. Var hemma hos Julia och Therese runt 22:00. De delar lägenhet med 2 spanjorskor och en fransyska. Den ena spanjorskan hade födelsedagsfest så hela lägenheten kryllade av (majoriteten) spanjorer. Det blev ingen sömn den natten, istället fick vi ligga och lyssna på en spanjorska som sjöng opera, My Heart Will Go On och I Will Always Love You klockan 03:00 (halvfalskt var det också)! När de inte sjöng småpratade de så att väggarna skallrade. Det var en upplevelse. 06:00 begav sig alla hem och då kunde vi somna.

På lördagen hade vi mysfrukost med ananas, frallor och varm o'boy. Jag och Julia gick och tittade i små affärer och inredningsbutiker i Fulham där de bor, och fantiserade om våra framtida hem. Så mysigt så! En snabbvisit i Notting Hill och Portobello Road hann vi också med. Sedan tog vi oss in till centrum där jag mötte upp med Robert och Mattias och Julia gick till jobbet.

Robert och Mattias stod utanför John Lewis på Oxford street när jag mötte dem. Lika galna som vanligt. Hahaha! Detta var Roberts 18-års dag som han tagit sig till London för att fira med sin far, Kattis och lilla Klara och Mattias såklart. Jag fick den stora äran att vara med :) På hotellrummet skålades det med champagne och Anders sa några ord om sin lilla son som nu blivit stor. Färden till resturangen var kaotisk, jag var ju med...! I väntan på tunnelbanan kände jag hur jag började blöda näsblod. Perfekt timing!! Hela vägen från tunnelbanan till resturangen forsade blodet. Men det gick över och sen kunde vi alla njuta av maten! Thai blev det. Kvällen avslutade med kortspel på Robert och Mattias hotellrum (Robert köpte kortleken själv...inga ytterligare kommentarer...)
Tack för en jätte trevlig kväll!

På söndagen blev det picknickfrukost i parken! Sen åkte vi till Notting Hill igen, Therese var tyvärr tvungen att jobba. Senare tog vi oss in till centrum men båda var så trötta så vi åkte hem ganska snart. Fnissigt värre var det. Jag var så trött att det slog över till flum! På kvällen tog vi det lugnt och tittade på film. Vid tiotiden tog vi våra kameror och åkte till Piccadilly! 
 

Det var en härlig helg! Jag kände att jag verkligen behövde lite miljöombyte och träffa några nära och kära.
Tack för allt :)


London 3:e gången gillt

Nu är jag här igen. Allt är som vanligt, jag sitter vid min dator som står och gungar på det rangliga skrivbordet och tänker tillbaka på den mysiga helgen i London. Denna gång åkte jag för att hälsa på hos Therese och Julia och för att träffa Robert och Mattias. Jag hade det så bra hela helgen, kändes så skönt att komma bort från vardagen. Jag behöver omväxling!

En mer detaljerad beskrivning kommer senare. Nu ska jag sova!

Natti natti :)

Förresten! Idag var det soligt och VARMT t.o.m. WAAAAAAA :D Solen värmde verkligen när jag gick till gymmet i förmiddags. Härligt härligt!


Alla sätt är bra utom de dåliga

Idag åkte jag in till stan och simmade. Mitt gymkort gäller i ett antal simhallar men de flesta ligger långt bort. Häromdan upptäckte jag dock att Victoria Leisure Centre ligger väldigt nära shopping centret så jag kan lätt ta mig dit. Men självklart ska de stänga ner det om en månad, fick jag höra från Graham imorse!! Jag åkte dit idag i alla fall. Jäklar vad jag simmade! 40 längder. Får passa på medan jag kan...

När jag kom hem igen var jag hungrig och ville slänga ihop lite lunch så fort som möjligt. Just när jag klivit innanför dörren kände jag hur det började rinna ur näsan. Jäklanedransförbannade NÄSBLOD!! Det började förra tisdagen och så har det blött (blödit..?) nästan varje dag sedan dess. Så lite mer än en vecka. Det börjar bli väldans irriterande nu! Jag orkar inte sitta med ansiktet i vädret hela tiden, jag har faktiskt bättre saker för mig. Idag blev jag så trött på det så jag tejpade fast papper under näsan och så hade jag händerna fria att hacka lök och champinjoner. Det blev en wok på champinjoner, lök och lax till lunch. Gud så gott det blev!

Har du också problem med näsblod?
Allt du behöver: Hushållspapper/toapapper och frystejp

Okej, det var inte jätte smidigt men vafasen, efter en vecka får det var nog! Ingen tid får gå till spillo.

Imorgon kväll åker jag till London! Jag ska hälsa på hos Julia och Therese som bor och jobbar där. På lördag ska jag även träffa Robert och Mattias som även de är i London denna helg! Robert fyller 18 och jag är jätte glad att jag får fira honom lite jag med :D
En rolig helg att se fram emot, det gillar vi! Tummen upp

Hoppas ni får en skön helg!

Same same but different...

Ni vet när man får höra två personer berätta om samma händelse, hur olika de två berättelserna kan vara?! När Mirjam och jag återger samma händelse kan man ibland knappt gissa att vi pratar om samma sak! Här kommer ett exempel:
 
Michelles perspektiv:
Måndag 1 mars
Jag satte mig vid datorn och såg att Mirjam var inloggad på facebook. Vi är nästan aldrig vid datorn samtidigt så det var en glad överraskning!
-Hej Mirjam! Kom in på msn! :D skrev jag på chatten. Mirjam svarade: Eller varför inte skype? :D
Vad roligt!
tänkte jag, Det är ju inte så ofta vi kan prata på skype.
Denna dag var Mirjam väldigt disträ, dock inget ovanligt. Vi hann inte prata länge innan Mirjam plötsligt sa att hon skulle vilja prata med sin syster Tove. De hade inte pratat på flera månader så det var klart att de skulle skypa! Jag kunde vänta en stund.
Men sen när hon ringde upp mig igen så satt hon tyst och chattade med en massa andra. Jag försökte inleda ett samtal tusenmiljoner gånger men fick bara "Ööööh....hmlhmlhmlmm...vänta...!!" till svar.
Jag blev så uttråkad att jag ritade en bild i paint, som var så mycket mer underhållande, och tänkte att Mirjam säger väl till när hon har tid att prata. Men neej då!
Ingen respons, vad jag än sa! Så himla frustrerande! "Men MIRJAM!! Du lyssnar ju inte!!!"
Varför föreslog hon skype om hon ändå inte hade tid??!

Mirjams perspektiv:
Sönd..eller...måndag..ööh? JA! Jag hade kör så det måste ha varit en måndag...mmhm...
Jag satt och segade vid datorn innan det var dags att gå till kören. Plötsligt skrev Michelle till mig på facebookchatten. Hon ville att jag skulle logga in på msn men jag sa att vi kunde skypa istället. Precis när vi hade börjat skypa så undrade Tove om vi kunde prata. Vi hade inte pratat på jätte länge så vi skypade en liten stund. När jag ringde upp Michelle igen så sa hon ingenting. Hon sa i stort sett bara "hej" och sen blev det tyst.
Jag chattade med den franska killen från Nice och han var jätte konstig. Han pratade på som att vi vore jätte bra vänner! Jag pratade även med Benny, det var roligt. Vi har inte hörts på länge.
Plötsligt, som en blixt från klar himmel, stördes friden av Michelle som lät väldigt sur! Hon klagade på att jag inte sa något! Men hon får väl för tusan säga nåt själv då. Hon satt bara och ritade en bild i paint och fnissade för sig själv. Det är väl inte upp till mig att hålla igång en konversation? Hon blir så aggressiv ibland, jag förstår inte vad det kommer ifrån!

Ja, där har ni samma händelse i två berättelser. Nu är det ju jag som har skrivit Mirjams perspektiv, men lita på mig det stämmer ganska bra... Hahaha.


Gymmet nästa!

YES! Det plingade precis på dörren och där stod en gubbe med det väntade paketet! Så nu hinner jag till gymmet ändå!

Här kommer lite bilder från min senaste visit i parken:

Gulliga små fåglar

Gult och fint

Lilla ekorren var nyfiken



-Hallå

Rolig formation!


Fotokurs

I tisdags började min 5veckors digitalfotokurs! Det var väldigt kul och verkar vara en bra kurs. Nu kanske jag vet vad jag gör i fortsättningen... Hittils har jag bara tryckt och skruvat lite på måfå utan att veta vad de olika inställningarna gör! Denna vecka gick vi igenom vitbalans...

Igår gjorde jag köttbullar och alla barnen tyckte om dem!! Kors i taket! Det kändes bra att äntligen lyckas med någonting!

Mina tågbiljetter till Frankrike kom så glatt häromdan! Nu är det inte långt kvar!

Denna dag består av en låååång väntan!! I vanliga fall skulle jag ha gått på pilatesen idag men nu måste jag sitta och vänta på ett paket som kommer någon gång mellan 09:00 och 13:00!! Kul....NOOOOOOOT! Inget får komma mellan mig och min träning! Dessutom skiner solen idag! Fy fasiken alltså!

Grattis morbror Conny som fyller år idag!

Vad har ni för er idag?


RSS 2.0