Michelle

Elin kom hit i lördags och vi har varit med om allt möjligt! Jag åkte in och mötte henne vid busstationen på morgonen och sedan blev det lite shopping. Vi köpte med oss kina-take away på vägen hem. Efter vi ätit var jag tvungen att vila en liten stund, hade lyckats bli sjuk lagom till helgen så jag var helt slut. Men efter min 20 minuters powernap fixade vi till oss. Vi tänkte nämligen ta en utekväll. 

Väl i stan hade varken jag eller Elin en aning om vart vi skulle gå så vi gick och strosade lite. Jag kan inte fatta hur tusan alla ställen kan vara fyllda av 40+:are! Det spelade ingen roll vart vi gick, pub, bar, klubb, ÖVERALLT kryllade det av ej ungdomligt folk. Tillslut frågade vi några killar som kom förbi vart man skulle gå. "Ni kan följa med oss om ni vill" var deras svar. Vi hamnade då på ett skitställe och en av killarna STAL min hatt och stack!! JÄ**A AS säger jag bara! Ursäkta mig men vilken skitstövel! Jag har letat efter en hatt hur länge som helst och när mormor och Maud var här köpte jag en tillslut! Det var ju kul att jag gjorde det...!

Irriterade lämnade vi alla medelåldersmänniskor som fastnat i 80-talet och tog oss till en bar. Vi letade efter hatten ett tag, men gav snart upp. En kille kom fram och frågade efter toaletterna och jag pekade. "No, I'm not looking for the toilet, I just tried to break the ice" Öööh..? Oooookej...fantastisk öppningsreplik...
Vi blev inte så långvariga utan gick ut och irrade lite igen.

Jag vet inte hur många olika nattklubber och barer vi bara hittade äldre människor i. Tillslut hamnade vi på ett helt okej ställe men orkade inte dansa så vi sjönk ner i en gigantisk soffa och vilade. Vi satt och skrattade åt våran otur och kort därpå kom det två killar och satte sig bredvid. En galen indier och en nörd.. Nörd kanske låter elakt men jag vet inte hur jag ska beskriva honom så att ni förstår. De var i alla fall trevliga och vi skrattade gott åt indiern. 

Klockan 03:15 tog vi bussen hem. Våra fötter var ömma och ögonlocken tunga. Det var så skönt att bara sitta och slappna av. Men plötsligt svängde bussen åt helt fel håll i en rondell! Killen som satt i sätet framför oss sa att bussen inte går förbi Wollaton Vale längre! Jag slängde mig på stoppknappen och vi klev av, minst en halvmil från hemmet! Vi hade hamnat uppe i Universitetsområdet, mitt i ingenstans kändes det som. Jag kände mig ganska tom på känslor i just det tillfället. Tanken på att GÅ hela vägen hem i högklackat klockan 03:30 var bara...jag vet inte!

Valmöjligheterna var inte så stora så det var bara för oss att börja traska. Vi hann inte så långt innan, till vår stora lycka, en taxi dök upp som en riddare på en vit springare! Taxichauffören verkade helt rädd men han tog oss hem vilket var huvudsaken.

Hur misslyckat det än låter var det en väldigt rolig kväll, jag kan nog till och med säga en av de roligaste kvällarna jag varit med om! Herregud vad vi skrattade åt våran otroliga otur! :D