9 månader som au pair

Okej, nu tänkte jag göra en liten utvärdering av min tid i Nottingham. OBS! Långt inlägg!

Jag kan börja med att svara på Mirjams frågor...
De små fjunen på maskrosor kallas just fjun eller sproffsar.
Namnen på mina framtida barn är ännu oklara. Göran är dock inget namn jag har haft närmast i åtanke..
Jag börjar med höger fot när jag tar på mig skorna, men jag knyter inte fören vänsterskon är på plats :P
Du är min bästa vän också! :D

Efter den superintressanta informationen ska jag nu bara berätta hur jag har haft det.
Here it goes...

Förväntningarna
Det enda jag visste innan jag åkte var att jag skulle bo i Nottingham hos en familj med 3 barn (9, 11 & 14år) och en katt. De beskrev sig själva som "a fun loving family" som tycker om att gå på teater. Jag visste att de hade haft en nanny i 13 år. Det var väl i princip allt jag visste, plus lite grand om varje enskild person och deras intressen.

Mina rädslor var att familjen skulle hata mig och att jag skulle öka enormt i vikt... (England är ju inte känt för sin fantastiska matkultur direkt...). Och eftersom de haft en nanny i 13 år tänkte jag att barnen mycket väl kunde använda sig av: "Så gjorde aldrig vår nanny" eller "Neej! Vår nanny sa aldrig att vi inte fick" osv. Jag trodde även att jag skulle:
*vara tvungen att tilltala föräldrarna med Mr & Mrs Fogelman
*bli världsmästare på engelska
*träffa en massa nya vänner och skapa värsta kontaktnätet
*bli mer vuxen
    
Hur blev det egentligen?
Jag måste säga att det gått både över och under förväntan. Barnen har aldrig sagt något om att "deras nanny...", familjen hatar mig inte och jag kan fortfarande använda samma kläder nu som när jag kom hit. Jag behöver inte säga Mr & Mrs Fogelman... Hahahaha, fattar inte vad jag tänkte med! De är inte direkt adliga eller nåt. Men de har varit väldigt välkomnande och snälla och de har försökt få mig att känna mig som hemma så jag har trivts bra! Och barnen är så pass stora så jag har haft det väldigt lugnt och skönt och med ganska mycket frihet.

Självklart har jag förbättrat min engelska, jag är dock inte världsmästare. Visst är jag nära men det räcker inte ända fram... Nej men skämt åsido, jag tycker att jag har förbättrat mig. Det flyter på lite lättare nu och jag kan föra en hyfsad konversation utan att staka mig allt för mycket. Och förutom språket har jag även lärt mig en del om mig själv.

Jag har tagit mig till London, Crowland och Frankrike helt själv så nu tror jag att jag klarar allt! Nästan i alla fall... Lite bättre självkänsla kanske jag har fått, men jag tror aldrig jag kommer att känna mig riktigt vuxen. Fast jag antar att att kunna ta hand om sig själv är en del av vuxenheten…

Någon hemlängtan har inte slagit till allt för hårt. Klart att jag saknar alla er där hemma, men jag har inte gråtit mig till sömns om nätterna. Det jag saknat mest med Sverige är nog faktiskt maten! Det är mycket halvfabrikat här vilket står längst ner på min lista! Annars har jag mest saknat just hemma och allt som hör till. Allt det där obeskrivliga, de små detaljerna som utgör hela vardagen.

Angående det enorma kontaktnätet… Det där nätet är väl snarare några stackars trådstumpar som slagit knut på sig själva. Jag inte träffat så många nya vänner som jag hoppades på. Visst hade jag kunnat anstränga mig lite mer, men det är faktiskt svårt. Var jag än har gått så är det ju bara 40+ folk! Vad är det här för stad?! Efter alla misslyckanden orkade jag inte anstränga mig mer. Och jag kände faktiskt inget jättebehov av det heller. Det har inte gått någon nöd på mig, men jag förnekar inte att jag känt mig väldigt ensam vissa stunder… De jag har träffat mer en 1 gång är Viktoria - den glada skåningen, Rosa – galna spanjorskan och Aurelie – fransyskan som knappt pratade engelska. Viktoria och jag kom bra överens men hon åkte tyvärr hem precis när jag kom hem från Frankrike i april. Och så har jag även träffat Elin ett antal gånger, men henne kände jag sedan innan :)

Som sagt, både över och under förväntan. Men jag ångrar absolut inte att jag åkte. Det har varit en väldigt bra erfarenhet med många roliga upplevelser! :D Bl.a. mina resor till London, Frankrike & Crowland och såklart julen då Mirjam kom hit! :D Jag har även fått besök av mamma & Phillip, Elin, Mormor & Maud.
      
Jag hoppas att det varit ett nöje att följa min blogg. Men jag har inte så stor koll på vilka ni är som läser. Kan ni inte skriva ”Hej, god dag, tjenare eller hallå!” och erat namn :P

Mina planer inför hösten får vi ta sen, annars blir detta inlägg alldeles för långt!


Kommentarer
Postat av: grrrrrrreggs

men lille, du har lärt känna mig ooockså! ;) jag vill vara med på din lista! höhö.

Nemen åh,

allt du säger,

känner precis likadant!

helt galet vad duktiga vi är!!

<3

2010-05-27 @ 19:54:47
Postat av: medved

det har vart en ära att följa dig och din resa :D

2010-05-28 @ 22:39:41
Postat av: Anonym

Hej Michelle jag har följt dig i din blogg. Mycket intressant resa! Du har varit jätteduktig på att berätta på ett roligt och intressant sätt. Kram Britt-Marie

2010-05-29 @ 11:28:51
Postat av: sara

hej, goddag tjensa. Väldens allra superbästaste Sara!!!! Hahah, förövrigt, knyter du höger sko först!!!!! sjukt.... haha :)

2010-05-29 @ 14:40:24
URL: http://saragardell.blogg.se/
Postat av: viktoria

vi kommer att ses igen Michelle! inte så himla långt till eskilstuna egentligen ju ^^

2010-05-29 @ 15:29:33
URL: http://strindin.blogg.se/
Postat av: Anonym

Jaha 11 dagar sa du ja man får väl stå ut då.Men sen ses vi igen ganska ofta hoppas jag.Och du börjar leta vatten läcker här i E-tuna så bra et blir inga översvämmningar i sikte kan jag förstå.Att jag har läst och följt dig har du väl inte missat HA HA Conny och morfar har ju åxå läst på min data så här är vi 3 stycken som haft roligt av dina inlägg u är inte dålig på att skriva det har varit underhållande att läsa jag vet fler som följt dig på din väg men hoppas de hör av sig åxå.kramar till dig mormor

2010-05-29 @ 17:22:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0