Michelle

Vem tar en på allvar om man skriker SLUTA och sedan skrattar hysteriskt?! Precis. Ingen! Och varför skrattar man hysteriskt när man verkligen menar sluta?

Att bli kittlad är bland det obehagligaste som finns, eller hur?! Och nu menar jag tok-kittlad. Så hur kommer det sig att man kan skratta tills man nästan kissar på sig om någon kittlar en? Mer logiskt borde väl vara att man börjar gråta? Om man tänker på instinkter, och allt det där inbyggda som kommer med redan från födseln, så ser jag ingen som helst logik eller vettigt samband mellan kittel och skratt. Känselcellerna som registrerar värme, beröring, tryck osv. signalerar till hjärnan att en fara lurar under vänster handflata då vi av misstag lägger handen på spisplattan. Hjärnan skickar i sin tur impulser till musklerna i armen och handen så att vi fort som tusan drar bort den från plattan. I det läget besparade känselcellerna oss en resa till akuten (och fingeravtrycken välbehållna). När vi blir kittlade däremot hamnar vi hjälplöst sprattlande på golvet och skrattar hejdlöst. Känselcellerna kanske blir förvirrade av den kvicka förändringen och förflyttningen av beröring och tryck. Så vetenskapligt det blev nu då. Det känns som labbrapportskrivandet på gymnasiet...

Snille spekulerar!
  
Det är verkligen ett mysterium... Hela människokroppen är ett mysterium. Intressant! När jag har ett ordentligt svar på det här med kittel och skratt så återkommer jag...