Michelle

Ännu en vecka har gått och nu är det helg! Härligt.
I gårkväll besökte jag faktiskt St:Leonards kyrkokör. Jag har sökt lite på Internet efter olika körer, dansskolor och lite annat smått och gott och så hittade jag denna kör endast ett stenkast från där jag bor. Jag mailade körledaren och frågade om det fanns möjlighet att gå med i kören. Han svarade att det bara var för mig att titta förbi och kolla läget. Han berättade också att kören är indelad i åldersgrupper och att jag kommer att tillhöra (16+)-gruppen. Det lät väldigt bra! Jag tänkte att efter salsakursen där medelåldern låg runt 40 så kanske jag nu, äntligen, får chansen att träffa jämnåriga! =D 

När jag kom till kyrkan var det fortfarande (16-)-gruppen som tränade, men jag blev inbjuden att slå mig ner bredvid en utav tjejerna. Så jag satt där med ett nothäfte i handen och försökte hänga med i en någon religiös sång skriven på latin. Alla var väldigt snälla och trevliga, som vanligt :) 

Snart kom vuxengruppen. De var väldigt få idag men tydligen är det ca.40 medlemmar sammanlagt fick jag veta av en dam i 55-års åldern. Ja, jag skrev rätt 55-års åldern. Jasså glömde jag säga att vuxengruppen bestod av damer och herrar runt 40-60år? Det trodde jag att ni förstod eftersom det var (16+)-gruppen!! Jag får väl erkänna att jag också blev lite smått överraskad till en början men sedan tänkte jag att allt var i sin ordning. Varför skulle just det här försöket, att hitta nya jämnåriga vänner, lyckas?! Kan det var så att jag är menad att vara 40 redan nu?

*På facebook kan man göra lite olika tester och ett test avslöjade ens sanna ålder. Mitt resultat blev 40år!

*För någon månad sedan började Phillip på Öknaskolan och jag och mamma lämnade av honom. Medan jag och Phillip vid ett tillfälle stod och väntade på mamma, kom Phillips mentor fram och presenterade sig. Han frågade om läget var under kontroll, om vi visste vad vi skulle göra. Phillip skulle gå och prova ut skor bl.a. Jag förklarade att det var solklart, vi hade fått instruktioner. Sedan började han fråga mig om jag hade med kontraktet och *det där papperet blablabla*. Jag hade ingen aning om vad han pratade om, varför skulle jag ha hand om några papper? "Nej, jag vet inte jag är bara Phillips storasyster som följt med för att lämna av honom". Då svarar han "Jasså, jag trodde att du var hans mamma"!!! Men hallå?! Eftersom Phillip är 16 år skulle jag behöva vara minst 30 år för att möjligheten ens skulle finnas.

Det känns lite som att jag blivit berövad på min ungdom! Och jag som inte ens vet hur man betalar en räkning! :O Kanske jag överdriver nu igen... Ja såklart! 
Vad skönt att komma tillbaka till verkligheten. Jag började nästan tro på det där. Det var som en tidig 40-års kris!

Hur det än är, så är det väl dags för mig att växa upp nu. Nu när jag är ensam ute i stora världen och allt. Men det är så mycket roligare och skönare att vara lite barnslig. Fast det ena utesluter väl inte det andra? Nej, jag pusslar ihop det där på något bra sätt :)

För att avsluta där jag började, vill jag bara säga att det var roligt att hälsa på hos kyrkokören igår. De var trevliga och kunde sjunga! Tjejen som spelar orgel är runt 20 och sen är det ju en del 16-åringar också. Nu har jag något att göra på fredagskvällar i alla fall! :)

Hoppas att ni får en härlig helg nu!

"Jag har ingenting emot musik som utövas inne, bara den inövas ute"